Orden Jag Tänker

Det har gått runt två veckor sedan köksbordsincidenten utspelade sig. 
Strax efter att bordet återlämnats till säljaren och köpeskillingen återigen hamnat på vårt konto så började min man att prata sporadiskt om en skoter. Givetvis inte till honom själv, nej utan till pojkarna. Varje gång han föreslog en  som han tyckte passade påminde jag tålmodigt honom om hur han redan köpt en sådan skoter - för två tre år sedan.  Jag påminde tålmodigt om hur den var så illa därann redan vid avlastning efter leverans till vår gård att den inte ens gick en meter. 

Lika tålmodigt fortsatte han med sitt socialiserande på blocket/fordon.se
Så ändrade sig min mans aktivitetsmönster och jag blev naturligtvis misstänksam på en gång. Då han smsade frenetiskt och började fråga lite så där oskyldigt om våra grannar och vilka som hade flyttat än hit och dit helt nyligen började jag förstå att det fanns ett objekt till salu någonstans i närheten.

Utan föraning och utan att jag själv bett om det erbjöd sig så min man att åka iväg och handla lite inför veckan som skulle komma. Jag borde ha förstått. Jag borde verkligen det. 

Föga anade jag hur nära ett ägarbyte på en rucklig skoter var. Föga anade jag att hans syn på att åka iväg och handla lite inför veckan inte handlade om mat på ICA utan om en skoter inför sportlovet. 
Det förstod jag dock rätt tydligt när en yngling plötsligt uppenbarade sig i vår hall med ett ägarbyte i handen och menade att det tillhörde min man. 

 

MIna steg tog mig efter detta möte snabbt in i vårt garage där jag mycket riktigt hittade hela min familj. 
Vad tittar ni på, frågade jag inte alls nyfiken egentligen. 
"Ditt köksbord" hörde jag en bekant röst mumla från den uppslagna huven.
Hade jag befunnit mig närmare hade jag eventuellt dängt ner huven i  huvudet på honom men barnaskaran som slöt upp som en skyddande mur runt både skotern och pappan fick mig att helt enkelt konstatera att booking.com är en internetsida med full tillgång till alla hotell i Sverige och nu var det dags att logga in där och säkerhetsställa en avslappnande helg i lugn miljö där inte en enda skoter är inom en kilometers radie. Booking.com har flera hotell som ligger i närheten av ett IKEA och bokningsbekräftelsen landade mjukt och snyggt i min mailkorg. Det ska bli kul det här. När sedan min man frågade varför jag såg så lurig och glad ut trots att han köpt en skoter i alla fall tänkte jag bara lugnt och stilla;  Karma. Karma min älskling. Du får se snart. 

 

Några dagar efter detta och några dagar efter att skotern fraktats bort i en traktorskopa (eftersom den helt sonika inte gick) satt vi tillsammans och drack vårt morgon kaffe.
Denna gång var det inte min man utan jag själv som surfat in på blocket/fordon.se för att leta en ny bil. 
Ett av mina barn tiitade över axeln och utbrast " Mamma,  varför är DU på blocket? Ska du sälja din älskade buss?" (Vi har en 7 sitsig minibuss)
- "Jag tror det, är så less på hur alla varningslampor blinkar hela tiden och nu har den börjat starta varningsblinkersen också så där helt av sig själv närsomhelst" mumlade jag fram. 

Min mans röst hördes " Ja men det är inte bilens fel. Det är en inbyggd varning för andra trafikanter att du är där och manövrerar bilen på egenhand, inte lönar det sig att köpa en ny bil för det." 

Nähä, men det lönade sig att köpa en skoter som inte gick? När vi redan hade två som inte går? 
Tydligen var det en fantastisk affär det här med det senaste inköpet,  för det skulle jag ju ha klart för mig att en av de andra skotrarna behövde en variator för att starta så det blev ju  perfekt eftersom hela skotern blev billigare än en ny variator till den andra. Så tydligen, ska jag inte klaga utan vara tacksam för att min älskade underbara man hushåller med pengarna och gör kloka förnuftiga och ekonomiska inköp. Tillskillnad från en själv då som bara drog iväg och köpte ett nytt köksbord när vi redan hade ett som fungerade?!?!

Allt jag kunde tänka på under detta magiskt dåliga försvarstal var booking.com och bekräftelsen som lovar mig lite lite semester.