Den nakna hönshjärnan.
Mobbning och nakenhet är inget jag direkt uppskattar.
I årets upplaga av farmen så sätts mitt blodtryck lite väl högt i avsnitt efter avsnitt. Tack och lov har de kläderna på sig men mobbningen är desto mer närvarande. Dee är så orättvist behandlad och trots att jag snart korsar 40 strecket fann jag mig själv skrikandes kämpaord till en stendöv kall och omänsklig tvapparat när hon kämpade för sin plats och upprättelse.
Tack och lov vann Dee och tack och lov knäcktes inte ett enda finger på Mikael som råkade ha sin hand i min när spänningen var som mest olidlig och Dee behövde mitt stöd som mest.
Farmen har kacklat och kacklat i veckor nu. Hönorna i hönshuset har mer att komma med än vissa andra när det gäller både rättvisa orättvisa och hur man ska bete sig mot andra hönshjärnor. Jag vet inte hur mycket mer av deras kuckel jag klarar. Jag vet inte hur mycket kackel och kuckel jag klarar från höger och vänster heller för den delen.
Slut less och trött skulle jag så se Talang istället . Tänkte i min enfald att det är ett program utan blodtryckshöjjande indikatorer.
...
Så entrade en nästan naken australienare i rosa hatt och solblekt hår scenen. Utan föraning tog han av sig den lilla rosa pickhållaren och påbörjade en målning med hela den blottade australienska snoppen i ett fast grepp. Frenetiskt viftade han runt på en vit målarduk med den.
Hade han varit med i farmen skulle han lätt ha passat in i hönsgården bland de andra hönshjärnorna och skulle säkert ha trivts riktigt bra med att kuckelikukat fram ett och annat ägg som JP Stella Mulle och Alexandra sedan skulle ha kunnat mumsa i sig utan att dela med sig.
Jag höll på att knäckas. Mina barn höll på att knäckas.
Jag av högt blodtryck. Dom av skratt.
De två senaste veckorna har verkligen satt ett avtryck i alltings jävlighet. Bilen har vägrat till följd av kylan. Solen har vägrat närvara, till skillnad från den arktiska kylan som med sin närvaro med lätthet skulle ha gjort den australienske snoppmålaren totalt oförmögen att doppa snorren i färgburken, ja att doppa den i någonting överhuvudtaget.
JP Stella Alexander och Mulle har upprört mig så till den milda rykande grad av upprördhet att eld kommit ut genom öronen.. detta till trots har det varit totalt omöjligt att få minsta lilla fyr i vedpannan.
Och till på råga på allt så kom lönen.
Den var så liten att den syntes inte ens.
Utbetalas 0 kr stod det.
Låt oss hoppas att det är ett stort fel, jag vill verkligen inte tvingas måla naken för mitt uppehälle som den idiotiska australienaren. Jag vill heller verkligen inte behöva tjuva ägg av mina närmaste som farmarna gör för att stilla min hunger.
Jag vill verkligen inte det. Och inte ni heller jag lovar. Så slappt som det är efter 4 barn blir det nog mer en typ av airbrushmålning än detaljmålning som produceras.
Vi sätter alla hoppet till det lokala lönekontoret och att allt är ett enda stort misstag. Lika stort som både mobbande farmare och nakna talanger.
😊