En tråkig fan fick mig att tänka till.
En helt vanlig dag en helt vanlig Måndag en helt vanlig vecka.
Allt är sig likt men ändå inte.
\nAllt är sig likt men ändå inte.
Ingvar Kamprad. Vilken man.
Såg dokumentären om honom som gick på tv i går och han fick mig att skratta högt.
Felix Herngren satt mittemot denna gamle man som krokigt tog stöd mot en helt vanlig käpp på en helt vanlig bänk på en helt vanlig farstukvist tillhörande en helt vanlig gul villa i en helt vanlig liten by i Älmhults kommun. Denna tillsynes helt vanliga gamle man som gjorde Älmhult kommun till en mycket ovanlig kommun med bara sin blotta existens. Herngren bad Kamprad beskriva sig själv och fick ett svar som Ingvar levererade helt utan känsloyttringar om skoj, ironi eller skämt. En röst som klingat sitt arv över hela världen berättade därefter ärligt och hjärtligt sin syn på sin egen egenhet. Ingvar såg sig själv som en småföretagande tråkig fan totalt utan humor och utan minsta lilla tekniska kunskap. En man som alla andra män varken mer eller mindre.
Så såg Ingvar på sig själv. Jag satt mitt the i halsen. Och kände hur jag började skratta för mig själv, hur kan man vara så blind om sitt eget värde? Och samtidigt vara så värdefull? Både ekonomiskt och som person. Ingvar var en pappa till fyra, han var en av världens största arbetsgivare med över 200 000 anställda, han var en världens rikaste människa och enormt viktigt för Älmhult. Ingvar Kamprad var Älmhults pappa, och om inte IKEA hade startat där hade säkert tusentals mindre personer bott där idag.
\nSåg dokumentären om honom som gick på tv i går och han fick mig att skratta högt.
Felix Herngren satt mittemot denna gamle man som krokigt tog stöd mot en helt vanlig käpp på en helt vanlig bänk på en helt vanlig farstukvist tillhörande en helt vanlig gul villa i en helt vanlig liten by i Älmhults kommun. Denna tillsynes helt vanliga gamle man som gjorde Älmhult kommun till en mycket ovanlig kommun med bara sin blotta existens. Herngren bad Kamprad beskriva sig själv och fick ett svar som Ingvar levererade helt utan känsloyttringar om skoj, ironi eller skämt. En röst som klingat sitt arv över hela världen berättade därefter ärligt och hjärtligt sin syn på sin egen egenhet. Ingvar såg sig själv som en småföretagande tråkig fan totalt utan humor och utan minsta lilla tekniska kunskap. En man som alla andra män varken mer eller mindre.
Så såg Ingvar på sig själv. Jag satt mitt the i halsen. Och kände hur jag började skratta för mig själv, hur kan man vara så blind om sitt eget värde? Och samtidigt vara så värdefull? Både ekonomiskt och som person. Ingvar var en pappa till fyra, han var en av världens största arbetsgivare med över 200 000 anställda, han var en världens rikaste människa och enormt viktigt för Älmhult. Ingvar Kamprad var Älmhults pappa, och om inte IKEA hade startat där hade säkert tusentals mindre personer bott där idag.
Vad såg vi? Ikeas grundare, en enorm entrepenör, en smart ekonom, en fantastisk inovatör på möbelteknik, en man full av livskunskap och erfarenhet, en man som kunde föra sig i de flesta kretsar där alla var lika värda. Från kassörskan till vd:n - alla var lika viktiga i kedjan - för ingen kedja är starkare än sin svagaste länk.
Alla på IKEA skulle kunna lasta av en lastbil, även han själv berättade han, för att kunskapen om, och förståelsen för allas värde skulle vara levande.
\nAlla på IKEA skulle kunna lasta av en lastbil, även han själv berättade han, för att kunskapen om, och förståelsen för allas värde skulle vara levande.
Ja vilken man.
\nEn helt vanlig man i en helt vanlig liten by - eller - en ovanligt stor man i en ovanligt ödmjuk framtoning. Vilket som.
\nJag tänker på döden och på människans värde. Både för sig själv och för andra.
Vi lever här, sida vid sida om varandra, vecka in och vecka ut. Men vad vet jag om dig? Vad vet jag om hur du har det? Hur du mår och vad du behöver? Alla har vi våran inre krets, våran innersta cirkel och alla har vi ett par olika lager av cirklar som innehåller lite olika vänner och bekanta. En del närmare än andra men alla påverkas vi av varandra och alla är vi medvetna om varandras existens.
Vi tror oss veta genom det vi ser.
Man vad vet vi? Ingenting.
\nEtt leende på någons upplysta ansikte kan vara ett skydd. Ett skydd mot en smärta ingen kan se, bara den som äger smärtan kan känna den.
\nDen här vanliga veckan avslutades ovanligt. Den avslutades av ett avsked av en bekant, en bekant i en av cirklarna som omsluter mig, dig och alla andra i det här lilla samhället. Det avskedet smärtar för ansiktet det tillhörde var ett leende ansikte.
Det är inget vanligt i det, att ett liv släcks även om döden är ett vanligt inslag i livet eftersom vi alla ska vandra den vägen. Även en stor man som Ingvar Kamprad som inte heller satte ord på sitt eget värde och sin egen storhet.
Det vanliga livet går vidare, i mångt och mycket som inget hänt. Affärerna har öppet, människor handlar fortfarande sin mat, går på banken och frisören. Skrattar åt något på tv eller svär över hur mycket snö som faller den här vintern.. Livet går vidare utan att trycka på paus även om verkligheten stannade upp för en sekund, och ingenting blir sig längre riktigt likt även om allt det ovanliga i det letar sig tillbaka till vanligheten i det också.
Det är både tröstande och smärtande på en och samma gång.
\nDet är inget vanligt i det, att ett liv släcks även om döden är ett vanligt inslag i livet eftersom vi alla ska vandra den vägen. Även en stor man som Ingvar Kamprad som inte heller satte ord på sitt eget värde och sin egen storhet.
Det vanliga livet går vidare, i mångt och mycket som inget hänt. Affärerna har öppet, människor handlar fortfarande sin mat, går på banken och frisören. Skrattar åt något på tv eller svär över hur mycket snö som faller den här vintern.. Livet går vidare utan att trycka på paus även om verkligheten stannade upp för en sekund, och ingenting blir sig längre riktigt likt även om allt det ovanliga i det letar sig tillbaka till vanligheten i det också.
Det är både tröstande och smärtande på en och samma gång.
Mina tankar finns hos allas vår skörhet. Mina tankar finns hos dig.
\nÄven Ingvar Kamprads och därför ska jag hedra honom med ett besök i hans varuhus snart. För igen, livet går vidare även affärerna. Buisness as usual. Bara lite annorlunda.
\nKram på er där ute, ta hand om er <3\n
\n \n