Orden Jag Tänker

Kvällen började så lugnt och fin. Vi myste i skenet av levande ljus och allt var frid och fröjd. 
Jag borde ha vetat bättre. Jag borde känna igen lugnet före stormarna som komma skulle. 

 

Fikastormen. Ingen klassvarning utgår men snuddar på en klass 1 varning. 
Den bris som drar fram över köksbordet är väl egentligen lagomt mild.

SMHI skriver: "Kan medföra mindre översvämningsproblem." 
Jag är beredd att hålla med. 

Tandborststormen. Klass 2 varning. 
Kraftig vind och  SMHI skriver: Omöjlig att förflytta sig gående och kan medföra stora störningar i kommunikationen samt skador på byggnader. 
Jag är beredd att hålla med. 

 

Störningar i kommunikation: Lägg tandborsten i skåpet efter att du borstat färdigt. 

 

När så morgonen kom hade min telefon tydligen blåst bort och därför inte befann sig i mitt sovrum när den skulle ringa och väcka mig. Skolbussen hade omöjligt hunnits med. Jag hoppade yrvaket i de första skor jag hittade vilket var foppaskor och begav mig ut för att stirra den verkliga stormen i vitögat.
Klass 3 varningen. Snön hade vräkt ner under natten och den kalla snö som la sig mellan tårna på mig vittnade om helt fel skoval. 

Sopade av bilen och startade den, letade (???) efter motorn i traktorn för att kunna sätta den i motorvärmaren och svor en ramsa över att det inte går placera en motor så den går att hitta åt ( ni förstår tunnelseendet på den va?)  
Skrev ett medelande till Johan och undrade vart motorn var och svaret var tydligt : Gå in.
 

SMHI skriver: Farligt att vistas ute. Risk för omfattande skador på skog och byggnader samt stora störningar i kommunikationer. 
Jag är beredd att hålla med. Hittar man inte ens motorn i en traktor bör man nog inte vistas i närheten av traktorn och gör man det är nog risken för skador på byggnader mycket riktigt överhängande. 

Väl inne, öppnar jag  kylen och undrar vad, vem och vilket syftet var med den placeringen? 

 

 

Tar fram kaffet och gör mig redo för att starta datorn för dagen och upptäcker att någon hackat min facebook och min mail.  I förrgår var det visakortet. Kan inte hjälpa att kännna en obehagskänsla av att någon vill mig illa.  
Vidtar följande åtgärder:

Byter alla lösenord snabbare än vad jag borde ha gjort för när jag sedan ska logga in pånytt i gen på alla konton och sidor så kommer jag mig inte in på universitetets sida. Inloggningsuppgifter går inte att verifiera. I mina försök att logga in hade jag dessutom tryckt på något ställe så alla ikoner hade en storlek en blind kunnat skönja och jag hittade inte inställningen som orsakat det. 
Försöker hitta humorn i denna magiskt märkliga situation och hittar den genast. 

Jag har i alla fall  en stalker. 

En fin, mysig stalker. 

Dit jag går, går hon. 

 

Hoppas på en finfin fredag till er alla.