Familjehäng i deep shit!
Nog är det väl märkligt hur ens gränser och integritet kan omprövas och tänjas allteftersom familjen växer, och allteftersom att åren man tillbringat tillsammans blir fler och fler? Några procent av familjerna där ute är ju såklart öppna och frikostiga med att dela med sig av hela sina personer och totalt orädda för andras kroppsliga behov, naturliga javisst - men ändå för mig i alla fall - högst privata och lite jobbiga behov att erkänna att man har och faktiskt utför. Det är inte det att jag tror att någon överhuvudtaget skulle kunna tro att jag lever mitt liv fri från dessa behov men jag vill som inte dela med mig av dem. Jag vill hålla dem hemliga. Superhemliga. Spruta parfym, tjuvöppna fönstret om så behövs och fläkta med det som ligger närmast för att vädra ut eventuella misskrediterande odörer och så vidare, och så vidare. Jag vill tro att en del människor bajsar finare än andra. Kungen till exempel...eller inte kungen förresten, han kan säkert vara riktigt dålig i magen men aldrig Madeleine. Finns inte en chans, jag vägrar tro att Madeleine bajsar med en dålig lukt hängandes kvar i rummet när hon stänger dörren efter sig. (Sidospår - förlåt, inte stort men i alla fall).
Jag var stenhård med detta som ung. Jag höll mig till magen nästan sprängdes, inte en endaste liten prutt släppte jag om jag inte var hemma med dörren väl låst bakom mig. Befann sig någon människa eller djur i närheten av dörren så satte jag alltid på vattenkranen i full sprutt för att dölja eventuella ljud som kunde avslöja mina göromål.
Efter första, andra och definitivt tredje barnet känner jag att det är nog helt okej att pinka när min man duschar ändå. Det andra däremot, det stora det finns fortfarande inte på världskartan. Det gör jag bara inte, tyvärr fungerar det inte längre med att försöka dölja vad som händer inne på toaletten när jag behöver en minut extra på mig där inne. Innan min hand lyckats vrida om låset på toadörren, hur mycket jag än försökt smyga med vart jag ämnar "försvinna" från familjens ögon och öron så ser det ut så här när jag öppnar dörren:
Jag var stenhård med detta som ung. Jag höll mig till magen nästan sprängdes, inte en endaste liten prutt släppte jag om jag inte var hemma med dörren väl låst bakom mig. Befann sig någon människa eller djur i närheten av dörren så satte jag alltid på vattenkranen i full sprutt för att dölja eventuella ljud som kunde avslöja mina göromål.
Efter första, andra och definitivt tredje barnet känner jag att det är nog helt okej att pinka när min man duschar ändå. Det andra däremot, det stora det finns fortfarande inte på världskartan. Det gör jag bara inte, tyvärr fungerar det inte längre med att försöka dölja vad som händer inne på toaletten när jag behöver en minut extra på mig där inne. Innan min hand lyckats vrida om låset på toadörren, hur mycket jag än försökt smyga med vart jag ämnar "försvinna" från familjens ögon och öron så ser det ut så här när jag öppnar dörren:
Som så många andra har jag och min man också, förrutom denna outtalade överenskommelse outtalde kontrakt om vad, hur och vem som gör en del saker i och omkring hemmet. Inga ord har någonsin uttalat dessa men däremot har rutiner, erfarenheter och känslor stått som upphovsmän till dessa lagar. Ett exempel kan för att fortsätta på toatråden vara att
1. Den som gjort nummer två på toaletten ALLTID ser efter i toastolen efter spolning så inga rester finns kvar där för nästa man eller kvinna på tur att upptäcka. Ett annat exempel kan vara att
1. Den som gjort nummer två på toaletten ALLTID ser efter i toastolen efter spolning så inga rester finns kvar där för nästa man eller kvinna på tur att upptäcka. Ett annat exempel kan vara att
2, Den som kliver upp sist bäddar sängen och den som går i säng sist låser dörrarna och släcker lamporna och ett tredje exempel är att
3. Den som behöver göra nummer två och har uppkommit den ålder där integritet och privatliv har fått en innebörd sköter detta på ett snyggt sätt, det vill säga på det sätt som de outtalade bestämt gällande att inte slita upp dörren om den är stängd, skruva upp en låst toadörr med en bordskniv eller något liknande om det inte är något direkt livshotande som skett (även för annan ålderskategori än tonåren där allt från en tappad nagel till en instagrambild som fått rekord i likes kan falla under livshotande om inte informationen får delges innan bajsande förälder gjort klart)
3. Den som behöver göra nummer två och har uppkommit den ålder där integritet och privatliv har fått en innebörd sköter detta på ett snyggt sätt, det vill säga på det sätt som de outtalade bestämt gällande att inte slita upp dörren om den är stängd, skruva upp en låst toadörr med en bordskniv eller något liknande om det inte är något direkt livshotande som skett (även för annan ålderskategori än tonåren där allt från en tappad nagel till en instagrambild som fått rekord i likes kan falla under livshotande om inte informationen får delges innan bajsande förälder gjort klart)
Då och då har dessa outtalade lagar fått sådan trots och argumentation från motståndsrörelsen att en partiledardebatt en valvecka känns som en kärleksstund mellan älskande människor som inte träffats på ett par månader.
Ibland känns det som att det här med barnuppfostran och familjenormer gestaltats av Johnny Deep på ett fullgott sätt.
Ibland sitter man mer eller mindre i skiten så att säga.
Ibland känns det som att Johnny deep gestaltar känslan när man precis insett att fartränderna som lämnades i toastolen av den sista besökaren har torkat fast och behöver gnuggas bort.
Ibland känns det som att en vecka på en exotisk ö med exotiska upplevelser gärna hade fått vara något annat än oupptäckta baciller från fasttorkad nummer två.
Ibland känns det som att Johnny deep gestaltar känslan när man precis insett att fartränderna som lämnades i toastolen av den sista besökaren har torkat fast och behöver gnuggas bort.
Ibland känns det som att en vecka på en exotisk ö med exotiska upplevelser gärna hade fått vara något annat än oupptäckta baciller från fasttorkad nummer två.