Psykologer och psykoterapeuter se hit!
Jag behöver en akuttid, er soffa och förmodligen lite massage och en stark kopp kaffe. Kanske också KBT.
Psykofarmaka. Psykofarmakan får vi inte glömma ...och ett riktigt tjockt block för psykoanalysen.
I farliga hemska situationer vänder man sig ofta till gud fader vår för tröst, trygghet och styrka. Det är inte sällan ord från en präst som ger oss denna känsla av kontakt med ett högre mäktigare väsen än oss själva.
Poliser , Präster och Läkare.
Yrken som har en given status och ett okritiserat maktinnehav. Yrken som får oss undergivna och icke ifrågasättande. Det var detta som gjorde att jag helt okritiskt öppnade dörren och släppte in denna yrkeskategori i hemmet utan att undra vad han ville redan i hallen eller ute på bron.
Det var en helt vanlig dag.
Jag var glad och lycklig med Molly i min famn.
Hon tjoade och skrattade till, vilket fick mig att blicka ut genom fönstret.
- va? Kommer prästen och springer, frågar jag tomma luften...en mörk känsla fyller sakta golvet och sveper sig runt mina ben som blir mer och mer svaga när jag hör hur det knackar på dörren och ett bekant "Hallå" hördes
jo det var till mig prästen skulle, till mig han sprungit.
Det mörka, dimmiga obehagliga tog nu tag i hela mig. Vem hade dött? Fingrarna kändes lika stela som leendet som frusit fast i mitt alltmer vitnande ansikte.
Namn efter namn avverkades som möjlig kandidat.
Alla tvivel om att han hade ett annat ärende än att beklaga en oväntad sorg försvann när han efter att tyst tagit av sig först jackan, sedan skorna och till sist plockat upp sin svarta portfölj och med blicken i golvet utbrustit
" vi går in i köket , det känns bättre för mig"
På skakiga ben gick jag efter guds sändebud in i köket.
"Jaha, Robin är inte hemma ? "
-"Robin? ??" Tänker jag. Har det hänt Robin något? Grannen?
Prästen stirrar på mig frågande
Jag stirrar på prästen, lika frågande
köksklockan tickar...stirrandet fortsätter fokuserat.
-"Robin? Ska du till Robin? Robin och Belinda?
Grannarna? ... jaha det är det andra huset, huset bredvid oss"
(Aha..de ska döpa sin lilla flicka och bokat ett hembesöket tänker jag lättat)
När han stängde dörren om sig knackade det återigen på dörren..Den här gången var det djävulen som skickat sin undersåte . ..migränen!
Prästen som döpt vår flicka helgen innan. Prästen som konfirmerat mig.
Prästen som blir överlycklig varje gång han ser mig eftersom jag har mina rötter i fatmomakke och han varit samepräst kände inte igen mig? !
Var jag ovanligt risig med en bad hairday värre än vanligt eller vad var det som hände?
Tänkte i alla fall bidra med en liten kom ihåg lista till prästen så han inte behöver skrämma ihjäl någon fler stackars mammaledig.
|
Tips som kan hjälpa prästen vid fortsatt
osäkerhet på den väg han vandrar
|
|
1. Googlemaps är en superbra hjälp när du tappat kontakten med den helige vägvisaren.
2. Smutta på nattvardsvinet, töm inte flaskan.
3. Jesus var lugn och säker på sin sak, inte stressad och vilsen. Det ger ett skrämmande intryck på församlingen.
4. Det är 10 budord, inte 12 men försök minnas i alla fall ett par stycken. Går inte det, försök minnas i alla fall vart du ska avlägga hembesöket. En bra grundregel kan vara att dubbelkolla adressen.
5. Ge den lärjunge som är anställd som kartläsare sparken. Han kan få kollekten i skadestånd.
6. Avlägg inte ett besök hos Jakob på väg hem, det är en helt vanlig granne till oss - och ingen lärjunge.
7. Det var i dallas som Sue-Ellens man kallades för J.R Så kalla helst inte Jesus för j.k bara för att både du och Sue Ellen förmodligen smuttat lite extra på vinet ooch därför tappat orienteringen.okej ?
8. En präst får bara inte knacka på och kliva in i folks kök med en portfölj utan att vara 100 säker på att hem befinner dig i rätt hus. Det vore lika fel om en helt vitklädd (konfirmand) knackat på ett asylboende och avlagt en ramsa när dörren öppnades, "i faderns , sonens och den helige andes namn..."
Amen.
|