Orden Jag Tänker

 

Det är omöjligt att värdera allt som lever. Allt som lever är individer och alla har ett livsvärde.

Men allvarligt så känns det fel någonstans när man ser bilder på djur som misshandlas på facebook eller i aftonbladet och det är hundratals upprörda kommentarer och protestlistor osv, men ingen ingen verkar bry sig när nyheterna rapporterar om svältande småbarn i Afrika eller svårt ebolasjuka som behöver bistånd för att stoppa smittan och bredda kunskaperna om hur det smittar och hur det kan stoppas? Ingen varelse är väl mindre värd än någon annan men borde det inte vara bättre att skänka pengar till välgörande ändamål som fattiga barn istället för att skönhetsoperera sin lilla hund? Vi människor berörs knappt av nyhetsrapporteringen om krig och lemlästade människokroppar. Det är hemskt, vi hör och ser det men det är ju i alla fall inte här - tack och lov. Det är långt bort, i ett annat land. Ett skönt avstånd, en barriär som vi använder för att skydda oss mot allt det hemska. Hur har vi kunnat skydda oss så mycket att vi tappat förmågan att se det oproportionella i att den som vådasköt en estländare för några år sedan till exempel  fick betala 25 000 i skadestånd som straff medan den jägare som råkade se fel och sköt en varg istället för en räv på en åtel  bötade 100 000 kr ( och förlorade förmodligen alla vapenlicenser). Dessa två nyheter rapporterades i samma tidning, på samma sida i kolumner bredvid varann. Det får mig att undra: 

 

Det går alltså 4 estländare på en varg?

 

 

Jag tänder tyst ett ljus för Lisa Holm och hennes anhöriga. Jag lyssnar på tystnaden och fast jag inte kände henne så är hennes ansikte lätt att se framför mig genom den bild som spreds på sociala medier i och med hennes 5 dagar långa försvinnande innan hon till slut hittades död, mördad. Förmodligen brutalt och med sexuella inslag enligt Leif GW Persson i aftonbladet. 

De tre personerna som suttit anhållna är inte omtyckta i sverige - men inte alls i samma utsträckning omskrivna, blottade hotade och hatade som tandläkaren Walter J. Palmer. Kvinnan till den misstänkte äldre brodern och  den yngre brodern har släppts, inget reseförbud infördes  vilket innebar att de var fria att åka hem till Litauen - vilket de också gjorde. Litauen tog emot dem medan å andra sidan  Walter J. Palmer blev  portad från Zimbabwe - men han har ju också bragt ett lejon om livet, med svart man. Ett unikt lejon.  Litauerns har tagit en17- årig flickas liv.  Den äldre brodern är fortsatt misstänkt och sitter kvar i häktet i Sverige men vi vet fortfarande lite om denne person. Världen vet än mindre än vi i Sverige, inga rubriker i linje med dödsskjutningen av lejonet har figurerat varken här eller i andra länder. Inget  nämnvärt internethat, inget världsomspunnet ökändisskap som kommer försvåra för de misstänkta i framtiden. Ingen portförbjudning i varken Sverige eller Litauen. 

Lisa Holms föräldrar tycker nog att LIsa var unik. De tycker nog att hennes död var orättvis, kall och rå. Vi förstår genom det yppandeförbud som föreligger hela utredningen att hennes död var tortyrliknande och utdragen. Plågsam och alldeles alldeles för tidig. Lisa Holm var bara 17 år.
Hon var någons dotter. Någons lilla människobarn, någons syster, någons barnbarn och faktiskt verkligen verkligen en unik varelse med ett dna som inte finns i ett exemplar till. Hon var lika unik som lejonet Cecil. Det finns ingen mer Lisa Holm, kommer aldrig att finnas en till Lisa Holm. Hon är förevigt borta. 

 

Vad har hänt med världen och människorna i den som förfaras över ett lejons orättvisa och felaktiga sätt att behöva dö på till större del  än en ung flickas? Vad har hänt när det väcker mer känslor att ett lejon mördas motför en människa? Eller att en varg vådaskjuts motför en estländare? 

Båda är fel, ja, men ... både straffskalan och hatet borde vara större,starkare och tydligare när det gäller människor, en av oss.

Nej, jag är ingen djurrasist. Jag tycker bara att ett människoliv borde vara värt mer än ett djurs. Eller i alla fall lika mycket. 

De sex lejonungarna som Cecil lämnade bakom sig är det synd om. Kanske kan de få hjälp av oss människor genom en djurrättsorganisation, djurpark eller som det nu skrivs om av en släkting till Cecil? Jag är säker på att mänskligheten kommer göra sitt yttersta för att hjälpa dessa lejonungar till ett vuxenliv. 
Lisas anhöriga kommer inte kunna ersätta henne med någonting. De kommer aldrig att få veta hur Lisa skulle sett ut, eller levt som vuxen. 

Att jag värderar människan högre än djur eller Lisa högre än ett lejon betyder absolut inte att jag inte tycker djuren inte har något värde, det betyder bara att jag tycker att det borde gå MINST 4 vargar på en estländare och att Lisas mördare ska få ett större, och kraftigare straff än tandläkaren som köpte en jakt på ett lejon av någon. Även om det också var fel.