Orden Jag Tänker

En blogg om allt och ingenting. Ab imo pectore

När vi väljer att blunda för det vi faktiskt ser.

debatt, livet förändring, livet Permalink0
 
 
Väggtexter är ofta på engelska vilket gjorde att  jag hamnade i ett dilemma när jag skulle läsa " En familj är som grenarna på ett träd. Vi växer alla olika men rötterna består"
jag försökte läsa " A family are like the greens..." Blinkade. Tog om igen " a Family ass gree" 
tog upp händerna och gnuggade ögonen och tänkte va fasiken vad jag har börjat se dåligt . 
"a family är som a green" 
Brukar de blanda engelska och svenska? 
Sedan hörde jag formligen hur det knakade till i huvudet och min iris blev plötsligt klar och klarsynt. Det stod ju för tusan på svenska. Mina ögon blundade för det jag såg på grund av mina förväntningar. 
 
Språket och tekniken - vilken utveckling. Jag klarar knappt hänga med. Många gånger är de gånger jag behövt ropa på min mellersta son och be honom fixa igång dvd:n eller flytta tillbaka appar som bytt plats eller återställa mobilskärmens storlek anpassad för en som har mer än i alla fall hälftenav sin syn kvar.  
(Eller förresten...hur var det nu med det där igen? )
 
En del av dessa situationer när det krockar i utveckling och medvetenhet är så jobbiga. Ni vet de stunderna när svetten börjar krypa fram för att man inte hittar springan som man ska stoppa in myntet i när man vill köpa en dricka i en automat? 
En lätt bris av panik infaller sig när man inte direkt ser var man ska lägga i pengarna för då vet man att det förmodligen kommer bli pinsamt. Första försöket blir att  oskyldigt dra myntet över maskinens framsida som om att en osynlig myntspringa plötsligt ska uppenbara sig? Hello...jag ser dåligt, jag vet men inte SÅ dåligt ( eller?)
När man sedan vänder sig sakta om för att se om någon står i kö har ju genom lagen om alltings jävlighet hela huset bestämt sig för att köpa en dricka ur automaten just då! 
 
Ja det händer att man lämnar automaten utan dricka men det är ju egentligen inget fel i det. Läste på aftonbladet att det fanns 9 olika steg för att inte bli fet av att dricka drcka.  
9???
Jag trodde det räckte med ett - att sluta dricka dricka borde väl vara fullt tillräckligt?
Återigen, vi kanske väljer att blunda för det vi faktiskt ser och förstår? 
 
 
 
Det är en tuff värld vi lever i. Det är det verkligen. Ta bara denna politiska debatt som råder just nu. 
Ibland tänker jag att politik kan bli ett hot mot demokratin om detta får fortsätta. Det är inte längre konstruktiv kritik som riktas mot varandra över de politiska åsikterna utan det blir till mer och mer personliga påhopp på grund av politisk tillhörighet.  Politiker utsätter varandra för påhopp och debattörer detsamma. 
Man släpper kärnfrågor för argument som handlar om olika partimedlemmars personliga misstag och drar ett helt parti i sörjan över en enda människas bristande moraliska handling.
Det känns lite som när man drar alla invandrare över samma kam.
Eller när man gör en generalisering baserad på någon enstaka händelse eller situation.

Jag tycker inte man ska säga Alla utifrån vad en enda  person gjort. Eller några. Man kan inte heller säga att Alla gör så därför gör du också så.  
Vi måste tillsammansoavsett partitillhörighet försöka bekämpa fördommar och bristande kunskaper.
För demokratin skull.  
Enligt mig så betyder inte demokrati att alla ska få bestämma utan att alla ska bli lyssnade till, att man har den rätten att tycka och tycka olika. Sedan får majoriteten avgöra vad som ska råda. Vi behöver inte tycka lika eller övertala varandra att tycka lika. Eller hota varandra till samstämmighet. 
Ska vi använda kränkande ord, nedsättande kommentarer gentemot person eller bli fientlig och arg för att vi inte tycker lika om någon kärnfråga eller anser att den och den har gjort fel i ett parti?
 
Våld, ilska och fientlighet förknippar jag med  främlingsfientlighet. (Wikipedia: Främlingsfientlighet, är en stark eller irrationell motvilja eller rädsla för människor från andra länder, eller en oskälig rädsla eller hat mot främlingar eller det som är främmande eller konstigt) 
Kanske inte bara gentemot människor utan  även mot andra och olika åsikter? mot demokratin?
Blundar våra ögon för denna främlingsfientlighet för att vi förväntar oss att det annorlunda, lite konstiga och kanske skrämmande som något farligt och ett hot mot oss? Slutar vi se den och det farliga med det  på grund av det förväntade? 
 
Nu kanske detta också bara är en generationskrock. Den nya världen vill kanske leva efter dessa nya sätt att debattera och vinna diskussioner med att få andra att backa på grund av rädsla för att bli påhoppad personligen - eller så har jag läst fel i forumen och tolkat hela spektaklet fel. Jag har ju problem med min läsning det har vi ju konstaterat.


 
 
 
Till top