När ketchup behöver få vara en grönsak.
Samhällets drivkraft.
Skynda. Skynda.
Stressen är ekonomins skosnören. Knyter man åt dom hårt, så hårt att de gör riktigt ont, så kommer kanske ägaren skynda på stegen. Debit och Kredit kommer som ett brev på posten, kanske inte av postnord men i alla fall. Fört hårt åtdragna skosnören kommer att skapa skavsår som svider, smärtar, blöder.
Nu syftar jag på dubbelheten. På likhet och kontrast. På att det ena inte utesluter det andra. På dubbelhet. På att varje händelse berör varandra. Debit och kredit berör två konton. Stress berör likväl dubbla konton. Det fysiska och psykiska kontot berörs båda två OCH samtidigt. Ekonomi och Fritid berörs och påverkas
samtidigt och båda två av stress. Utveckling och Avveckling berörs båda två - samtidigt.
samtidigt och båda två av stress. Utveckling och Avveckling berörs båda två - samtidigt.
Stress avvecklar vårt sinne för avkoppling, det demonterar varenda kunskap om kroppens behov av återkoppling. Det krossar varenda sund tanke som finns om att dels handlingarna, men också människan bakom handlingarna duger precis som de är.
Debit och kredit bygger på att pengar alltid rör sig från ett ställe till ett annat. vilket bygger på att människan stressar och drivs framåt, utvecklar, omarbetar och skyndar. skyndar mot nya mål, nya utmaningar, nya aktiviteter hela hela tiden.
Debit och kredit bygger på att pengar alltid rör sig från ett ställe till ett annat. vilket bygger på att människan stressar och drivs framåt, utvecklar, omarbetar och skyndar. skyndar mot nya mål, nya utmaningar, nya aktiviteter hela hela tiden.
Det här börjar vi förbereda framtidsvuxna för redan som små.
Skynda dig nu, vi ska på jobbet.
Skynda dig nu, vi ska på jobbet.
Skynda dig att klä på dig så ska vi åka.
Om du är snabb och skyndar dig lite så hinner vi innan affären stänger.
Jag skyndar mig allt jag kan men hinner nog inte se barnprogrammet med dig.
Skynda dig, spring på toan.
Osv osv
Jag har tänkt på det här lite, och folk i allmänhet skulle nog kunna sägas vara stressade två tillfällen per dygn. Dag och Natt.
Barn och ungdommar stressar över läxor, träningar, modekläder, tuffhet, pengar, betyg osv
Barn och ungdommar stressar över läxor, träningar, modekläder, tuffhet, pengar, betyg osv
Vuxna över jobbet, socialtillhörighet, bilar, husvagnar, skotrar, båtar, semestrar osv
Pensionärer över pengar, fritiden, fröer, bingon, simhallen, psaprov osv osv
Stress Stress genom hela livet.
Och så ska man ju dö också.
Och så ska man ju dö också.
Till och med döden stressar vi över för den delen.
Hur ska man dö, vart ska man begravas och hur - kremeras eller inte, familjegrav eller ej och vem ska plantera blommor på graven? och kommer gräset att klippas?
Det stressas så mycket över döden att fler och fler till och med börjar dödstäda, för hur ska barn och barnbarn hinna det?
Hur ska man dö, vart ska man begravas och hur - kremeras eller inte, familjegrav eller ej och vem ska plantera blommor på graven? och kommer gräset att klippas?
Det stressas så mycket över döden att fler och fler till och med börjar dödstäda, för hur ska barn och barnbarn hinna det?
Vi stressar så till den milda grad att vi till och med springer till avslappningsträningar för att hinna i tid, vi ställer oss andfådda och adrenalinstinna i den nyaste yogaställningen för att slappna av, stressa ner efter en dag på ett stressigt jobb. Vi stressar till affären efteråt för att hinna göra middag innan barnen somnar, för somna ska dom fort. Efektivt nattas barnen så att det blir tid över för lite egentid, vilket ofta innefattar surfande på sociala nätverk och ett försvarande av alla fantastiska bilder och människor som verkar finnas runt knuten. Dessa fantastiska människor som verkar äga så mycket, hinna så mycket, uppleva så mycket som en själv aldrig ens hinner tänka på. Sedan ska man fort i säng och snabbt in i djupsömn så man hinner sova så pass att man inte är död redan dagen efter, för gud bevare om man skulle hinna dö före man hunnit leva klart. Och än värre innan man hunnit dödstäda. Städa bort sig.
Ge mig cyanid.
Kan vi inte bara bestämma att det är okej om ungarna får äta ketchup istället för en grönsak en gång, att det faktiskt är okej om man inte hunnit bädda sängen fast det är dags att lägga sig igen. Att det faktiskt är okej att inte ha den nyaste bilen, tuffaste skotern eller mest renoverade sommarstugan? Att det är okej om man inte hinner till yogan - slappna av hemma istället TILLSAMMANS. Lev tillsammans. Vårda relationerna.
Starta inte en våldsam demonstration, ett uppror på facebook eller en galen telefonkedja för att den lilla butiken runt hörnet stängt för lunch. Till den 18 augusti 2018. Även om det är den 20 februari. Står det lunchstängt till den 18 augusti har förmodligen ägaren till presentbutiken fått nog. Eller riktigt segt kött i sin matlåda. Men spelar det någon roll? Kan vi inte bara vara lite mer ödmjuka inför varandra? Inför vårt behov att vara bäst hela tiden. Detta stressar ihjäl människan, samhället, världen.
Låt debit stå på egna ben.
Och kredit.
Vad ska hända? Kanske hamnar världen i obalans, kanske blir det en och annan ekonomisk kris men då blomstrar det andra kontot i stället. Vi kanske måste lugna ner vårt konsumtionsbehov så att produktionsbehoven minskar lite,
så att hälsan får oss att leva. Leva lyckligare, längre. Tillsammans.
Det är kanske det som är en ekonomisk vinst i framtiden? Att vinna på triss i framtiden kanske handlar om att vinna tid till relationer, till varandra, till rekreation?
Måste allt vara så petnoga hela tiden?
Kan vi inte bara få vara?
